Italian High Renaissance Painter, 1483-1520 Italian painter and architect. As a member of Perugino's workshop, he established his mastery by 17 and began receiving important commissions. In 1504 he moved to Florence, where he executed many of his famous Madonnas; his unity of composition and suppression of inessentials is evident in The Madonna of the Goldfinch (c. 1506). Though influenced by Leonardo da Vinci's chiaroscuro and sfumato, his figure types were his own creation, with round, gentle faces that reveal human sentiments raised to a sublime serenity. In 1508 he was summoned to Rome to decorate a suite of papal chambers in the Vatican. The frescoes in the Stanza della Segnatura are probably his greatest work; the most famous, The School of Athens (1510 C 11), is a complex and magnificently ordered allegory of secular knowledge showing Greek philosophers in an architectural setting. The Madonnas he painted in Rome show him turning away from his earlier work's serenity to emphasize movement and grandeur, partly under Michelangelo's High Renaissance influence. The Sistine Madonna (1513) shows the richness of colour and new boldness of compositional invention typical of his Roman period. He became the most important portraitist in Rome, designed 10 large tapestries to hang in the Sistine Chapel, designed a church and a chapel, assumed the direction of work on St. Peter's Basilica at the death of Donato Bramante,   Related Paintings of RAFFAELLO Sanzio :. | Angel | Fire | Justinian Presenting the Pandects to Trebonianus | Portrait of Duni | Christ Bury |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Blarenberghe
was the name of a dynasty of painters, originally from French Flanders but the most famous descendants lived in Lille and Paris in France. They were all descendants from Joris van Blarenberghe (1612-1670). The first two painters were Hendrick van Blarenberghe (1646-1712) and his son Jacques-Guillaume van Blarenberghe (1679-1742). Their style was still heavily influenced by the Flemish Baroque style. Jacques-Guillaume had two painting sons, Louis-Nicolas Van Blarenberghe (15 July 1716 - 1 May 1794) and Henri Desire van Blarenberghe (1734-1812). Louis-Nicolas had a son who was also a painter and with who he often collaborated: Henri-Joseph van Blarenberghe (24 November 1750 - 1 December 1826). Together with his father, they stayed at the Palace of Versailles, where they worked as miniaturists for the high society of their day. They were especially famous for their paintings on snuff boxes. Louis-Nicolas also worked as official campaign painter of the French court, following the French army as a war reporter. Two of his daughters, Catherine-Henriette and Isabelle, were chamber maids to the children of the French kings. The works of Louis-Nicolas and Henri-Joseph were collected in profusion in the 19th century by the Rothschild family. There is a collection of their work on public display at Waddesdon Manor. Henri-Joseph painted, besides the miniatures, mainly Panoramic paintings, often in gouache. The subjects were, as with his father, often military, and also included the French revolution.
Tobias Stimmer
(7 April 1539 - 4 January 1584) was a Swiss painter and illustrator. His most famous work is the paintings on the Strasbourg astronomical clock. He died in Strasbourg. He was born in Schaffhausen, and was active in Schaffhausen, Strasbourg and Baden-Baden as a wall and portrait painter. He made a great number of drawings for woodcuts (Bible scenes, allegories, etc.) which were published by the printer Sigmund Feyerabend in Frankfurt am Main, and Bernhart Jobin in Strasbourg. Stimmer followed Hans Holbein the Younger, but developed his own mannerism. Among his wall paintings remain the "House zum Ritter" in Schaffhausen, although this was actually much restored and changed.